OVK-besiktning – krav

Svar i korthet

OVK är en obligatorisk kontroll av att ventilationssystemet fungerar. Ägaren ansvarar för att den görs, och den görs av en certifierad funktionskontrollant. Hur ofta beror på byggnaden och ventilationssystemet (BFS 2011:16 3 §):

Vad är OVK?

OVK — obligatorisk ventilationskontroll — är en lagstadgad funktionskontroll av ventilationssystem. Kravet finns i plan- och bygglagen (2010:900) och plan- och byggförordningen (2011:338) 5 kap., med tillämpningsföreskrifter i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:16) om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter.

Kontrollen görs vid två tillfällen: en första besiktning innan ett system tas i bruk, och därefter återkommande besiktningar med fasta intervall. Skyldigheten ligger på byggnadens ägare (PBL 8 kap. 25 §).

Vilka byggnader omfattas — och vilka är undantagna

Undantagen från kravet på funktionskontroll står i BFS 2011:16 2 § och PBF 5 kap. 1 §:

• En- och tvåbostadshus med självdragsventilation (S) eller mekanisk frånluftsventilation (F) utan värmeåtervinning — undantagna helt.
• En- och tvåbostadshus med FT-, FX- eller FTX-ventilation — undantagna från återkommande besiktning (PBF 5 kap. 1 §), men första besiktningen ska göras.
• Industribyggnader — undantagna.
• Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller jämförlig näring — undantagna.
• Byggnader avsedda för totalförsvaret som är av hemlig natur — undantagna.

Att kravet på återkommande besiktning saknas tar däremot inte bort ägarens underhållsansvar enligt PBL 8 kap. 14 § — systemet ska ändå hållas i sådant skick att det fyller sitt ändamål.

Hur ofta ska OVK göras?

Intervallen står i BFS 2011:16 3 § och styrs av byggnadstyp och ventilationssystem — inte av byggnadens ålder:

• Var 3:e år — förskolor, skolor, vårdlokaler och liknande, oavsett typ av ventilationssystem. Samt flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med FT- eller FTX-ventilation.
• Var 6:e år — flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med F-, FX- eller S-ventilation.

Besiktningen ska utföras senast inom intervallet. Utförs den tidigare räknas nästa besiktning från den faktiskt utförda besiktningen. Har besiktningen inte utförts i tid räknas tiden för nästa från när den skulle ha utförts (3 §). Byggnadsnämnden kan vid särskilda skäl besluta om senareläggning (4 §).

Skiljelinjen mellan tre och sex år går alltså vid verksamheten först och ventilationstypen sedan. En skola med enbart självdragsventilation har treårsintervall därför att det är en skola. Ett kontorshus med FTX har treårsintervall därför att systemet har fläktstyrd till- och frånluft.

När krävs en första besiktning?

Innan ventilationssystemet tas i bruk för första gången (PBF 5 kap. 1 §).

Vad kontrolleras vid besiktningen?

Kontrollpunkterna följer PBF 5 kap. 2 §. Funktionskontrollanten ska pröva:

• Att funktionen och egenskaperna överensstämmer med gällande föreskrifter — vid återkommande besiktning i huvudsak med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk.
• Att systemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden
• Att instruktioner och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga för dem som ska sköta systemet.
• Att systemet i övrigt fungerar på avsett sätt.

Måttstocken skiljer sig mellan första och återkommande besiktning. Vid första besiktningen kontrolleras att funktionen och egenskaperna överensstämmer med gällande föreskrifter (PBF 5 kap. 2 § 1). Vid återkommande besiktning kontrolleras att de i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk (5 kap. 3 § 1). Ett äldre system mäts alltså mot de föreskrifter som gällde när det togs i bruk, inte mot dagens. Relationshandlingar och projekterade värden är därför värda att spara: utan dem blir kontrollen svårare att göra och tolka.

Energisparåtgärder ska stå i protokollet

Vid återkommande besiktning ska protokollet, utöver kontrollresultatet, innehålla resultatet av en undersökning av vilka åtgärder som kan förbättra energihushållningen i ventilationssystemet och som inte medför ett försämrat inomhusklimat (PBF 5 kap. 3 § 2 och 4 § 2). Vid varje besiktning ska protokollet dessutom innehålla de uppgifter om luftflöden, drifttider och installerad eleffekt som behövs för att beräkna hur mycket energi byggnadens ventilation använder (4 § 3).

Ett protokoll från en återkommande besiktning är också ett litet energiunderlag. Läggs de ihop över ett bestånd blir de en startpunkt för en energikartläggning — förutsatt att flöden, aggregatdata och SFP-värden faktiskt skrivits in i stället för att sammanfattas som ”godkänd”.

Vem får utföra OVK?

Besiktningen ska göras av en certifierad sakkunnig funktionskontrollant. Behörighet finns i två nivåer enligt BFS 2011:16 6 §:

• Behörighet N — alla byggnader med S-, F- och FX-ventilation samt en- och tvåbostadshus med FT- och FTX-ventilation.
• Behörighet K — alla typer av ventilationssystem.

Ett flerbostadshus eller kontor med FT- eller FTX-ventilation kräver alltså behörighet K. Kontrollera behörigheten innan du beställer. För behörighet krävs en teknisk utbildning eller lång yrkeserfarenhet, praktisk erfarenhet, lämplighet och ett skriftligt kunskapsprov (BFS 2011:16 7–16 §§). Certifieringen gäller högst fem år (17 §).

Intyget: vad det ska innehålla och var det ska sitta

Den som utfört besiktningen lämnar protokoll till ägaren, skickar ett exemplar till byggnadsnämnden och utfärdar ett intyg med datum för besiktningen, resultatet och datum för nästa besiktning (PBF 5 kap. 5 §). Byggnadens ägare ska sedan anslå intyget på en väl synlig plats i byggnaden (PBF 5 kap. 6 §).

Ett intyg som ligger i en pärm är inte anslaget på en väl synlig plats.

Så kan uppgifterna på ett intyg se ut. Exemplet är påhittat och visar uppgifterna ovan:

Så förbereder du besiktningen

• Ta fram relationshandlingar och projekterade flöden — utan dem blir kontrollen svårare att göra och protokollet svårare att tolka.
• Säkra åtkomsten — aggregatrum, inspektionsluckor och don ska gå att nå. Blockerad åtkomst kan göra att en besiktning måste göras om.
• Samla skötselinstruktionerna — de är en egen kontrollpunkt, inte en formalitet.
• Byt filter och gå igenom driftlarm i förväg — brister som är kända innan besiktningen blir åtgärder i stället för anmärkningar.
• Ta med föregående protokoll — kvarstående anmärkningar följer med och bör vara åtgärdade.

Vad händer om OVK inte görs?

Skyldigheten att se till att kontrollen görs ligger på ägaren (PBL 8 kap. 25 §). Protokollet från en besiktning skickas till byggnadsnämnden (5 kap. 5 §). Har ägaren anledning att misstänka att ventilationssystemet inte uppfyller kraven ska ägaren snarast vidta de åtgärder som behövs (5 kap. 7 §).

OVK och energi

En ventilation som fungerar och är rätt injusterad sparar energi. En OVK utan anmärkning säger att systemet uppfyller de krav som kontrollen prövar — inte att det är effektivt. I en energikartläggning analyseras aggregatens verkningsgrad och SFP, vilket kan ge konkreta åtgärder utöver det OVK kräver. För en fastighetsägare är det skillnaden mellan att vara i regelefterlevnad och att veta vad ventilationen kostar.

Vanliga frågor

Läs mer

• KMA och egenkontroll för ventilation — dokumentationen som ska finnas i projektet
• Energikartläggning för fastighetsförvaltare — nästa steg efter OVK:n
• Boverkets byggregler — vad som gäller sedan BBR upphävdes