Klimatdeklaration – krav

Vad är en klimatdeklaration?

En klimatdeklaration redovisar en byggnads klimatpåverkan från byggskedet. Kravet regleras i lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader, förordningen (2021:789) och Boverkets föreskrifter (BFS 2021:7). Lagens syfte är uttryckligen att minska klimatpåverkan när byggnader uppförs — inte under drift.

Lagen trädde i kraft 1 januari 2022 och tillämpas inte på byggnader där bygglovsansökan kom in till byggnadsnämnden före det datumet. Det är alltså ansökningsdatumet som avgör, inte byggstart eller inflyttning.

Vem ansvarar — och när måste den vara inne?

Byggherren ansvarar för att deklarationen upprättas och ges in till Boverket, som är registreringsmyndighet. Ansvaret följer bygglovet och går inte att flytta över på entreprenören genom avtal, även om beräkningsarbetet i praktiken ofta utförs av en konsult.

Tidpunkten är det som gör kravet skarpt: enligt plan- och bygglagen får byggnadsnämnden meddela slutbesked först efter att klimatdeklarationen getts in — eller efter att byggherren gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en. En glömd deklaration stoppar alltså inflyttningen, inte bara pappersarbetet.

Vilka byggnader är undantagna?

Undantagen räknas upp uttömmande i 5 och 6 §§ lagen (2021:787):

• Byggnader med en bruttoarea på högst 100,0 m² — gränsen går vid bruttoarea (BTA), inte byggnadsarea.
• Byggnader med tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år.
• Byggnader som inte kräver bygglov enligt 9 kap. 6, 7 eller 9 § plan- och bygglagen.
• Byggnader för industri- eller verkstadsändamål.
• Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring.
• Byggnader avsedda för totalförsvaret och byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet.
• Privatperson som bygger utanför näringsverksamhet — en fysisk person som uppför en byggnad på annat sätt än i näringsverksamhet är inte skyldig att upprätta eller ge in en deklaration.

Kravet gäller vid uppförande av ny byggnad. Till- och ombyggnad omfattas inte, hur omfattande den än är. Åberopar du ett undantag måste du kunna göra det sannolikt för byggnadsnämnden — annars stannar slutbeskedet.

Vad ska deklarationen innehålla?

Enligt 7 § lagen ska deklarationen innehålla uppgifter om byggnaden, vilken fastighet den tillhör, byggherrens person- eller organisationsnummer, namn och adress, samt byggnadens klimatpåverkan. Uppgifterna redovisas i Boverkets formulär.

Klimatpåverkan anges i kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea (kg CO₂e/m² BTA). Omfattningen är låst till fem poster enligt 8 §, grupperade i två skeden:

• Produktskedet — tre poster: råvaruförsörjning, transport och tillverkning av byggprodukterna.
• Byggproduktionsskedet — två poster: transport av byggprodukter till byggarbetsplatsen samt bygg- och installationsprocessen.

Drift, underhåll och rivning ingår inte. Det är en vanlig missuppfattning att deklarationen är en livscykelanalys av hela byggnaden — den täcker bara vägen fram till färdig byggnad.

Vad som uttryckligen inte ska räknas med

BFS 2021:7 7 § undantar tre poster från deklarationen: invändiga ytskikt på byggnadens klimatskärm, invändiga ytskikt på bärande konstruktionsdelar och ytskikt på innerväggar. Räknar du in dem blir värdet fel i förhållande till andra byggnaders — och jämförbarheten är hela poängen med en gemensam enhet.

Vilka klimatdata får användas?

Datavalet är reglerat skede för skede i BFS 2021:7 4–6 §§, och det är här de flesta beräkningar spricker:

• Produktskedet — specifika klimatdata får användas, men bara om de bygger på en miljövarudeklaration med inventeringsdata ur ett livscykelperspektiv som är tredjepartsgranskad eller motsvarande. Saknas den ska generiska data ur Boverkets klimatdatabas användas.
• Transport till byggarbetsplatsen — alltid generiska data ur Boverkets klimatdatabas.
• Spill av byggprodukter — generiska eller specifika data, men specifika får användas endast om specifika data använts för samma byggprodukt i produktskedet.
• Energianvändning i byggproduktionsskedet — alltid generiska data ur klimatdatabasen.

En leverantörs egen koldioxidsiffra i ett produktblad är alltså inte automatiskt användbar. Utan en tredjepartsgranskad EPD hör produkten hemma i den generiska databasen.

Finns det gränsvärden?

Nej — inte i lagen som den ser ut i dag. Klimatdeklarationen är en redovisningsskyldighet: byggherren ska räkna, deklarera och registrera, men lagen anger inget takvärde som byggnaden måste klara. Frågan om gränsvärden har utretts, och den som planerar långsiktigt gör klokt i att bygga upp beräkningsrutinen nu. Men i dag underkänns ingen byggnad på sitt deklarerade värde — bara på ett värde som är oriktigt.

Underlagen ska sparas i fem år

Enligt 12 § förordningen (2021:789) ska byggherren se till att de underlag som verifierar uppgifterna i deklarationen sparas i fem år från det att deklarationen getts in. Det är samma slags spårbarhetskrav som gäller för egenkontrollen i övrigt: mängdförteckningar, EPD:er och beräkningsfiler ska gå att plocka fram, inte bara slutsiffran.

Tillsyn och sanktionsavgift

Boverket är tillsynsmyndighet. Beräknar Boverket ett värde som väsentligt avviker från det registrerade ska byggherren få tillfälle att förklara avvikelsen inom en viss tid. Gör byggherren inte sannolikt att avvikelsen är godtagbar ändras det registrerade värdet till Boverkets.

Sanktionsavgift får tas ut när båda förutsättningarna i 18 § är uppfyllda: byggherren har lämnat oriktiga uppgifter och skäligen borde ha insett det, och det deklarerade värdet avviker väsentligt från Boverkets beräknade värde på ett sätt som inte är godtagbart. Avgiften är ett prisbasbelopp plus 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter bruttoarea, och får högst uppgå till tio prisbasbelopp. Beslut om avgift och om ändrat värde kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Vanliga frågor

Läs mer

• Energiberäkning enligt BBR — projekteringens energikrav
• Kontrollplan enligt PBL — det andra dokumentet som styr slutbeskedet
• Energideklaration vs energikartläggning — vad som gäller i drift