KMA och egenkontroll för ventilation

Så hjälper DokumentAgenten dig

• Egenkontroller — fylls i från foton och mätvärden, mot rätt krav.
• Injusterings- och flödesprotokoll — dokumenterade per aggregat och system.
• Samordnad provning — funktionsprovning tillsammans med styr, värme och brand.
• Drift- och underhållsinstruktioner — DoU med spjällförteckning, objektskort och filterförteckning.
• Er logotyp, er standard — Crewless syns aldrig på leveransen.

Vilken dokumentation krävs i ett ventilationsprojekt?

En ventilationsentreprenad dokumenteras i alla skeden: egenkontroller under utförandet, injusterings- och flödesprotokoll när systemet driftsätts, samordnad provning före slutbesiktning och drift- och underhållsinstruktioner vid överlämningen. Vilka dokument som krävs styrs av kontraktet och projektets kontrollplan — se hela listan i vår KMA-checklista per projekttyp.

Vilka SFP-krav gäller enligt BBR?

Boverkets byggregler anger högsta specifika fläkteffekt för nya system: FTX-system högst 2,0 kW/(m³/s), FT-system högst 1,5 och rena frånluftssystem högst 0,6. Hur du räknar — formel, energiklasser A–G och vad som påverkar värdet — går vi igenom i guiden om SFP-beräkning.

Optimera systemet, inte bara dokumentera

EnergiAgenten kan analysera SFP, verkningsgrad och injusteringsbehov i en energikartläggning — och en fungerande, injusterad ventilation är också grunden för godkänd OVK.

Vad injusteringsprotokollet ska bära

Injustering som redovisas som ett totalflöde per aggregat går inte att granska. Protokollet byggs därför rum för rum, med en rad per don: rumsnummer, projekterat och uppmätt flöde i l/s för både tilluft och frånluft, mätmetod, donets inställning, avvikelse i procent mot angiven tolerans och en anmärkningskolumn. Mätmetoderna följer SS-EN 16211:2024 och noteras per rad — ett flöde mätt vid donets tryckuttag och ett mätt med flödeshuv går inte att jämföra rakt av.

Två saker ska gå att läsa ut ur den färdiga sammanställningen: att varje rum ligger inom toleransen, och att summan av delflödena når det totalflöde som handlingen föreskriver. Driftläget vid mätningen — normaldrift eller forcering — hör till förutsättningarna och skrivs i protokollhuvudet, inte i en fotnot. Saknas ett mätvärde lämnar agenten cellen öppen och listar donet som komplettering; ett flöde som inte mätts räknas aldrig fram.

Aggregatprotokollet: där energiprestandan går att verifiera

Aggregatprotokollet skrivs per aggregat. Där redovisas totalluftflöde och summa delflöden, statiskt tryck över fläkt och över aggregat, tryckfall över filter och ljuddämpare, SFP-talet i kW/(m³/s) samt fläkt- och motordata: fabrikat och typ, varvtal, märkeffekt, märkström och driftström. Värmeåtervinningens temperaturverkningsgrad hör till samma blad.

SFP-raden är protokollets tydligaste utfallsrad — kravet hämtas ur handlingen och ställs mot det uppmätta värdet. Ligger värdet högt är det sällan fläkten som är problemet: filtrets tryckfall, kanaldimensionen och ljuddämparna står i samma protokoll och pekar ofta ut orsaken.

Kanaltäthet — klassen ska stå i protokollet

Ett täthetsprotokoll utan täthetsklass säger ingenting. Provningen redovisas per kanalparti med krävd klass, provtryck i Pa, omslutningsarea i m², tillåten läckfaktor i l/s·m² och uppmätt läckfaktor — utfallet är jämförelsen mellan de två sista värdena. Klasserna A–D definieras i SS-EN 12237 för cirkulära kanaler och i SS-EN 1507 för rektangulära; vilken klass som gäller står i projektets handlingar och ska inte ersättas av en schablon. Att kanalsystemet är rent före idrifttagning kontrolleras okulärt via inspektionsluckorna och hör till samma egenkontroll.

Brand- och brandgasspjäll

Spjällen är entreprenadens kritiska kontrollpunkt: de ska stänga på rätt villkor, och det ska gå att bevisa i efterhand. Spjällförteckningen har en rad per spjäll med spjällnummer, placering, betjänad brandcell, spjälltyp, utlösningsvillkor (till exempel rökdetektor eller signal från brandlarmet), ändlägesindikering, utförd motionering, utfall, signatur och datum. Till förteckningen hör provningsprogrammet: motioneringsintervall, om samverkan med brandlarmanläggningen provats tillsammans med styrentreprenaden, samt senaste och nästa provning. Produktkravet på spjällen finns i SS-EN 15650. Det här är ett funktionsprov och inte en mätning — protokollet ska visa att spjället gick till stängt läge och att indikeringen visade rätt.

DoU för ventilationen — det som ska sitta kvar i huset

Drift- och underhållsinstruktionen byggs efter branschstandardens tolvmappsstruktur, och för ventilation är det tre flikar som avgör om förvaltaren kan använda pärmen. Mapp 08 heter Spjällförteckning i en ventilationsentreprenad — motsvarande flik i rörentreprenaden heter Ventilförteckning. Apparatmappen bär objektskort per aggregat och en filterförteckning med bytesintervall; det är den flik förvaltaren öppnar oftast. Driftmappen innehåller driftkort med funktionsbeskrivning, börvärden och larmgränser för tryck, temperatur och filtervakt.

Till det kommer tillsyns- och serviceschemat för garantitiden och en journalblankett för löpande noteringar. Dimensionerande data och börvärden lämnas tomma när underlaget inte ger dem — ett börvärde får aldrig gissas fram.

Fallgropar i ventilationsdokumentationen

1. Flödena redovisas per aggregat, inte per rum. Då saknar både felsökningen och den kommande OVK:n projektvärden att jämföra mot.
2. Mätmetod och driftläge saknas. Ett flöde utan metod, och utan uppgift om normaldrift eller forcering, går inte att värdera i efterhand.
3. Täthetsprotokollet saknar klass och omslutningsarea. Utan dem finns inget kravvärde att ställa läckflödet mot.
4. Brandspjällen provas men indikeringen noteras inte. Provet blir en kryssruta i stället för ett bevis.
5. OVK förväxlas med entreprenörens egenkontroll. OVK utförs av en certifierad funktionskontrollant och ersätts inte av egenkontrollen — men det är egenkontrollens flöden som besiktningen jämför mot.

Vanliga frågor