AB 04 vs ABT 06

Kort svar

AB 04 används vid utförandeentreprenad, där beställaren står för projekteringen och entreprenören utför enligt handlingarna. ABT 06 används vid totalentreprenad, där entreprenören ansvarar för både projektering och utförande — och därmed för att lösningen fungerar. Båda är standardavtal från Byggandets Kontraktskommitté (BKK).

Skillnaden i korthet

Vad de har gemensamt

Båda reglerar bland annat betalning, tider, besiktning, ansvar och ÄTA (ändringar, tilläggsarbeten och avgående arbeten). Oavsett entreprenadform ställs krav på dokumentation och egenkontroll — kraven på KMA och kvalitetsplan följer ofta av förfrågningsunderlaget.

Projekterings- och funktionsansvaret i praktiken

Skillnaden lever i vem som bär risken när något inte fungerar. Under AB 04 utgår du från beställarens handlingar och svarar för att utförandet stämmer med dem och är fackmässigt. Under ABT 06 svarar du för att lösningen uppfyller den avtalade funktionen — också när handlingen är din egen. Det gör att en totalentreprenör måste dokumentera sina projekteringsförutsättningar: vilka krav som styrde valet, vilka beräkningar som ligger bakom och vilka antaganden som gjordes om drift och användning.

Konsekvensen syns tydligast när en anläggning inte når sina börvärden. I en utförandeentreprenad blir frågan om arbetet är utfört enligt handling. I en totalentreprenad blir frågan om funktionen är uppnådd — och det är entreprenören som ska visa att den är det.

Rangordningen när handlingarna säger olika

Båda avtalen inleds med ett omfattningskapitel som talar om vilken handling som gäller vid motstridiga uppgifter. AB 04 har tio nivåer: kontraktet först, därefter de ändringar av standardavtalet som skrivits in i de administrativa föreskrifterna, sedan standardavtalet självt, beställning, anbud, särskilda mät- och ersättningsregler, à-prislista, kompletterande föreskrifter, ritningar och sist beskrivningar. ABT 06 har en egen lista med nio nivåer och en annan inbördes ordning.

Den praktiska lärdomen: en avvikelse från standardavtalet ska stå i de administrativa föreskrifterna, aldrig gömd i en teknisk beskrivning. Skrivningen i beskrivningen ligger längst ned i rangordningen och förlorar mot allt ovanför den — vilket är precis tvärtemot vad den som skrev den brukar tro.

ÄTA — samma begrepp, olika utlösare

ÄTA står för ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten och regleras i utförandekapitlet i båda avtalen. Huvudregeln är densamma: ÄTA ska beställas skriftligt, och entreprenören är både berättigad och skyldig att utföra det som beställs.

Det som skiljer är vad som utlöser ÄTA. Under AB 04 uppstår det typiskt när beställaren ändrar i de handlingar som du räknat på. Under ABT 06 uppstår det när beställaren ändrar sina krav — däremot inte när din egen projektering visar sig behöva justeras för att funktionen ska nås. Den gränsen är den vanligaste tvistefrågan i totalentreprenader.

Bevissäkringen är densamma oavsett avtal: dagboken. Väder, arbetsstyrka per företag, utfört arbete, leveranser, hinder och besök noterade samma dag — med hänvisning till ÄTA-nummer eller hinderanmälan på de rader som ligger till grund för ett anspråk. En dagbok som skrivs i efterhand är sällan värd något.

Besiktningsformerna du behöver kunna

Besiktningskapitlet är gemensamt för båda avtalen. Entreprenadtiden löper från påbörjandet till godkänd slutbesiktning, och det är den tidpunkten allt annat räknas från.

Ansvarstiden är gemensam: tio år från entreprenadens godkännande, och den inleds med garantitid. Garantitiden räknas däremot olika i de två avtalen. Under AB 04 är den fem år för entreprenörens arbetsprestation och två år för material och varor — även för material du själv har valt. Under ABT 06 är den fem år för entreprenaden, medan av beställaren föreskrivet särskilt material eller särskild vara (fabrikat) har två år; en föreskrift som bara säger ”betong” eller ”stål” utan närmare precisering räknas inte dit.

Reglerna om ansvars- och garantitid är täckbestämmelser: de gäller om inte annat föreskrivs i kontraktshandlingarna. Fasta bestämmelser kan däremot inte förhandlas bort. Läs alltså era administrativa föreskrifter innan du utgår från huvudregeln.

Vad avtalsformen betyder för dokumentationen

Kravet på kvalitets- och miljöplan är detsamma i båda avtalen: planerna ska upprättas och överlämnas till beställaren innan arbetena påbörjas, och beställarens godkännande av dem inskränker inte entreprenörens ansvar. Dokumentation ska sedan föras löpande under entreprenadtiden.

• Arbetsmiljörollerna fördelas olika. Vid utförandeentreprenad ligger BAS-P normalt hos beställarens projektör medan BAS-U hamnar hos huvudentreprenören. Vid totalentreprenad hamnar båda rollerna typiskt hos totalentreprenören, eftersom projekteringen ligger där.
• Relationshandlingar och DoU-instruktioner väger tyngre vid ABT 06. Har du projekterat lösningen är du också den enda som kan beskriva hur den ska driftas.
• Samordningsdokumentationen väger tyngre vid AB 04. Delade och generalentreprenader lever på byggmötesprotokoll, gränsdragningslistor och samordningspunkter mellan sidoentreprenörer.
• Slutdokumentationen ska vara klar före slutbesiktningen i båda fallen — det är den handling besiktningsmannen begär först.

Vad ditt projekt konkret behöver hittar du i KMA-checklistan per projekttyp. Ska du leverera till en huvudentreprenör i stället för direkt till byggherren gäller UE-avtalen AB-U 07 och ABT-U 07 — se KMA och egenkontroll för underentreprenörer.

Fyra vanliga missförstånd

• ”Totalentreprenad betyder att entreprenören gör allt.” Nej — det handlar om vem som projekterar och bär funktionsansvaret, inte om hur många yrkesgrupper som ingår.
• ”Beställaren har godkänt kvalitetsplanen, då är vi fria.” Nej — godkännandet inskränker inte entreprenörens ansvar för utförandet.
• ”ÄTA kan beställas av vem som helst på plats.” Kräv skriftlig beställning från din avtalspart, och notera den i dagboken samma dag.
• ”Ansvarstiden börjar när vi lämnar arbetsplatsen.” Nej — den räknas från godkänd slutbesiktning, som kan ligga betydligt senare.

Vanliga frågor