Kontrollplan enligt PBL

Vad är en kontrollplan?

En kontrollplan enligt plan- och bygglagen anger vilka kontroller som ska göras i ett byggprojekt, mot vilka krav, av vem och hur. Byggherren tar fram förslaget, byggnadsnämnden fastställer det — oftast vid det tekniska samrådet — och först då ges startbesked. Att kontrollplanen följts redovisas sedan vid slutsamrådet, som hålls om det inte är uppenbart obehövligt, och är förutsättningen för slutbesked och för att byggnaden får tas i bruk.

Byggnadsnämnden får i det enskilda fallet besluta att en kontrollplan inte behövs för enklare åtgärder. Det är ett undantag nämnden beslutar om — inte något byggherren avgör själv.

Vad ska en kontrollplan innehålla?

Reglerna ändrades 1 juli 2026 genom lag (2026:712). Den viktigaste förändringen: kontrollplanen är uppdelad i två planer — en för kontroll och en för avfall. Innehållet i kontrollplanen står i PBL 10 kap. 6 § och är nu fyra uppgifter:

• 1. Vilka kontroller som ska göras och vilka krav kontrollerna ska avse.
• 2. Vem som ska göra kontrollerna — och hur de ska göras. Att metoden ska anges är nytt; tidigare räckte det med vem.
• 3. Vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden.
• 4. Vilka arbetsplatsbesök byggnadsnämnden bör göra och när de bör ske.

Har du en mall som listar återanvändning och avfall som punkt 5 och 6 i kontrollplanen är den skriven efter den lydelse som gällde före 1 juli 2026. De uppgifterna har flyttat till ett eget dokument.

Vilken lydelse gäller ditt projekt? Enligt övergångsbestämmelserna tillämpas de äldre reglerna på ärenden där ansökan om lov eller anmälan kom in till byggnadsnämnden före 1 juli 2026 — oavsett när arbetet faktiskt startar. Ett pågående projekt kan alltså mycket väl ha en korrekt kontrollplan med sex punkter. Det är ansökningsdatumet som avgör, inte byggstarten.

Avfallshanteringsplanen — det nya andra dokumentet

Byggherren ska se till att det finns en plan för hanteringen av det avfall som åtgärden ger upphov till (PBL 10 kap. 8 a §). Den ska innehålla uppgifter om

• vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur de ska tas om hand, och
• vilket avfall åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand — särskilt hur byggherren avser att möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet, och att farliga ämnen hanteras och avlägsnas säkert.

Kravet gäller inte om det är uppenbart att en sådan plan inte behövs. Uppdelningen är mer än formalia: avfallsfrågan får ett eget dokument med egen livslängd i stället för att ligga som två rader i en kontrollplan som handlar om något annat.

Hur detaljerad ska den vara?

Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att

• alla väsentliga tekniska egenskapskrav uppfylls,
• förvanskningsförbudet följs, och
• varsamhetskraven uppfylls.

Det betyder att en kopierad standardplan sällan håller. Ett kulturhistoriskt värdefullt hus och en ny industrihall ska ha olika kontrollplaner även om åtgärden heter samma sak i lovet. Byggnadsnämnden får dessutom i det enskilda fallet besluta att en kontrollplan inte behövs för enklare åtgärder.

Egenkontroll eller sakkunnig?

Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen utförs inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller av en sakkunnig med särskild sakkunskap och erfarenhet som kan styrka den med certifikat från ett ackrediterat organ.

Här skärptes lagen 1 juli 2026 på tre sätt:

• Riskkriteriet är utskrivet. Vid bedömningen av behovet av sakkunnigkontroll ska särskilt beaktas risken för allvarlig personskada, eller för störningar för samhället eller miljön, om åtgärden eller byggnaden inte uppfyller föreskrivna krav.
• Sakkunnigkontroll blir obligatorisk för vissa byggåtgärder. Vilka som omfattas anges i föreskrifter som Boverket tar fram — håll koll på dem innan du fördelar kontrollpunkterna själv.
• Sakkunnigens roll och uppgifter är förtydligade i lagen i stället för att bara följa av praxis.

Byggbedömaren — den nya rollen att hålla koll på

Reformen 1 juli 2026 ersatte de certifierade byggprojekteringsföretagen med byggbedömare, och utvidgade rollen till att även omfatta kontroll under genomförandet av vissa byggåtgärder. Det är en ny väg genom kontrollsystemet vid sidan av den vanliga ordningen med kontrollplan, kontrollansvarig och byggnadsnämndens tillsyn.

Omfattas ditt projekts genomförande av en byggbedömares kontroll ser kraven på kontrollplan annorlunda ut än det som beskrivs här. Stäm av med byggnadsnämnden vilken ordning som gäller innan du lägger tid på ett förslag till kontrollplan — det är den frågan som avgör vilket spår projektet ligger i.

Kontrollansvarig — roll och jävsregler

För kontrollen ska det finnas en eller flera kontrollansvariga med den kunskap, erfarenhet och lämplighet som uppgiften kräver, styrkt med bevis om certifiering, och med en självständig ställning i förhållande till den som utför åtgärden. Den kontrollansvarige ska biträda byggherren med förslaget till kontrollplan, se till att planen och gällande bestämmelser och villkor följs och att nödvändiga kontroller görs, samt rapportera avvikelser till byggherren och vid behov underrätta byggnadsnämnden.

Lagändringen 2026 lade till två jävsregler som är lätta att missa i mindre projekt:

• En kontrollansvarig får inte kontrollera utförandet av åtgärder som hen själv har projekterat.
• En kontrollansvarig får inte anlitas för kontroll av en åtgärd som omfattas av obligatorisk sakkunnigkontroll om hen tidigare har medverkat i projektet.

Ansvaret flyttas däremot inte: det är byggherren som enligt plan- och bygglagen svarar för att kraven uppfylls och att kontroller görs i tillräcklig omfattning.

Riskbedömningen är förutsättningen

För att kontrollplanen ska uppfylla PBL:s kontrollsystem och kunna fastställas behöver en dokumenterad riskbedömning ha gjorts för projektet. Boverkets vägledning är uttrycklig: gör riskbedömningen innan förslaget till kontrollplan tas fram, och gör den tillsammans med projektörerna och entreprenörerna — de har störst kunskap om just det här projektets kritiska moment.

Kontrollpunkterna ska alltså vara ett urval ur riskbedömningen, inte en generisk lista. Se vår guide om riskanalys för hur urvalet görs.

Kontrollplan, egenkontroll eller kvalitetsplan?

De hänger ihop men är olika dokument med olika ägare. Kontrollplanen är myndighetens krav på vad som ska kontrolleras — den fastställs av byggnadsnämnden. Egenkontrollen är utförarens dokumentation av att punkterna faktiskt utförts. Kvalitetsplanen är entreprenörens egen, bredare plan för hur kvaliteten säkras i uppdraget, och omfattar normalt mer än kontrollplanens punkter.

Mall eller AI-skriven dokumentation?

Vanliga frågor

Läs mer

• Egenkontroll i bygg — hur punkterna dokumenteras
• Riskanalys i byggprojekt — riskbedömningen som ska komma först
• Klimatdeklaration — det andra dokumentet som styr slutbeskedet
• Miljöplan i bygg — avfallsfrågan i entreprenaden