Energikartläggning för fastighetsägare

Vad ni får

En energikartläggning visar var energin tar vägen och vilka åtgärder som ger mest tillbaka. EnergiAgenten tar er byggnads- och energidata och levererar en energibalans plus en prioriterad åtgärdsplan — med besparing per åtgärd och, när investeringen är känd, kostnad och återbetalningstid.

Så hjälper EnergiAgenten er

• Prioriterade åtgärder — vad som lönar sig först, med besparing per åtgärd och, när investeringen är känd, kostnad och återbetalningstid.
• Energibalans — var energin används och hur den fördelas.
• Ventilation och värme — SFP, verkningsgrad och injusteringsbehov.
• Rapport att besluta på — energikartläggningen samlad i ett dokument som ni granskar.
• Klimatdeklaration vid nybyggnad — enligt lag 2021:787.

Omfattas ni av energikartläggningslagen?

Stora företag ska enligt EKL göra en energikartläggning återkommande. Är ni osäkra på om ni omfattas hjälper vi er att reda ut det — och kartläggningen ger ändå ett beslutsunderlag som sänker kostnaderna. Läs om skillnaden mot energideklaration.

Vad beslutsunderlaget innehåller

En kartläggning som stannar vid att ni använder mycket energi går inte att fatta beslut på. Rapporten är byggd så att varje del svarar på en fråga ni faktiskt ställer er som ägare.

Så läser ni åtgärdslistan

Varje åtgärd redovisas med energibesparing i kWh per år och nettobesparing per år och, när investeringen är känd, investering och enkel återbetalningstid. Fyra kolumner — men de ska läsas tillsammans, inte var för sig.

• Nettobesparingen bygger på ett energipris — priset är en insats i kalkylen, inte en naturlag. Byts det mot ert eget avtalspris ändras hela lönsamhetsbilden.
• Investeringen kan vara en schablon — schablonvärden är märkta som just schabloner i rapporten. Innan en åtgärd förs in i budget ska den prisas med offert.
• Kort återbetalningstid gynnar små åtgärder — därför kan lönsamheten också uttryckas som nuvärde över en kalkylperiod, med diskonteringsränta och antagen energiprisökning. En åtgärd med längre återbetalningstid kan ha högre nuvärde.
• Åtgärder påverkar varandra — byts ventilationsaggregatet sjunker det värmebehov som injusteringen skulle ha sparat. Besparingar får inte summeras okritiskt.
• Genomförbarheten vägs in — prioriteringen härleds ur besparing och återbetalningstid, men den slutliga ordningen sätter ni utifrån verksamhet, hyresgäster och underhållsplan.

Prioritera över tid

De flesta fastigheter har åtgärder i tre olika hastigheter. Att blanda ihop dem är den vanligaste anledningen till att en kartläggning blir liggande.

Ta de driftnära åtgärderna först. De ger utslag redan innevarande år och sänker den nivå som de tunga investeringarna sedan räknas mot.

Underlaget ni behöver få fram

Kvaliteten på beslutsunderlaget avgörs av indata. Det mesta finns redan — det ligger bara hos olika personer.

• Energistatistik, minst tolv månader — el och värme per månad, ur energibolagets kundportal eller ur fakturorna.
• Atemp och byggnadsfakta — uppvärmd area, byggår, verksamhet och uppvärmningssätt; finns i ritningsunderlaget eller en tidigare energideklaration.
• Ventilationen — typ (självdrag, F, FT eller FTX), luftflöden, SFP, verkningsgrad på värmeåtervinningen och drifttider. Fråga driftentreprenören eller fota typskylten på aggregatet.
• Drift och styrning — börvärden, körtider och larmlistor ur styrsystemet.
• Senaste OVK-protokollet — anmärkningar där har ofta direkt energipåverkan.

Saknas något är det ingen stoppkloss. Agenten fyller i det den kan, listar vad som fattas och ni kompletterar efter hand — rapporten kan tas fram när som helst med det underlag som finns.

Så bevisar ni att besparingen kom

En beräknad besparing är ett antagande tills den är uppmätt. Fyra vanor gör skillnaden mellan en åtgärd som räknas hem och en som bara påstås ha gjort nytta:

• Läs av utgångsläget innan — mätarställningar och drifttider dokumenterade före åtgärden, inte rekonstruerade efteråt.
• Jämför samma period — tolv månader mot tolv månader, normalårskorrigerat, annars mäter ni vädret i stället för åtgärden.
• Mät nära åtgärden — en undermätare på den post åtgärden berör visar utfallet långt tydligare än fastighetens totala förbrukning.
• Dokumentera vad som faktiskt utfördes — ändrade börvärden, injusterade flöden och utbytta komponenter, så att nästa uppföljning vet vad den mäter.

Misstag som gör kalkylen missvisande

• Byggnader jämförs på total energi — jämför i kWh per kvadratmeter och år, annars vinner alltid den minsta byggnaden.
• Ett kallt år tolkas som en försämring — normalårskorrigering mot graddagar är förutsättningen för att två år ska gå att jämföra.
• Verksamhetsel blandas med fastighetsel — hyresgästens serverrum är inte fastighetens energiprestanda.
• Ingen mätning före åtgärd — utan ett utgångsläge går besparingen inte att bevisa, bara påstå. Det är därför uppföljningsplanen finns med i rapporten.
• Ingen ägare till genomförandet — en åtgärdslista utan ansvarig och tidpunkt blir en hyllprodukt. Bestäm vem som gör vad redan när rapporten levereras.

Vanliga frågor

Läs mer

• Energikartläggning för fastighetsförvaltare — samma metod, förvaltarens perspektiv
• Energikartläggning för offentliga fastigheter — skolor, vårdlokaler och kontor
• Energikartläggning för bostadsrättsföreningar — styrelsens beslutsunderlag