Resurser · Checklista
Vilka KMA-dokument behöver ditt projekt?
En överblick per projekttyp — vad som brukar krävas, med länkar och förklaringar.
Grunden i de flesta projekt
Kraven styrs av förfrågningsunderlag, kontrollplanen enligt PBL och gällande regelverk, men en KMA-plan vilar oftast på samma byggstenar:
- Kvalitetsplan — hur kvaliteten säkras (K).
- Miljöplan — miljöhänsyn, avfall och kemikalier (M).
- Arbetsmiljöplan — enligt AFS 2023:3 (A).
- Egenkontroller — dokumenterad kontroll mot kraven.
- Riskanalys — underlag till arbetsmiljöplanen.
El, styr och installation
Tillkommer ofta: samordnad provning (funktionsprovning av samverkande installationer) och drift- och underhållsinstruktioner för överlämning. Se även el, VVS, ventilation och styr och automation.
Mark och anläggning
Här väger miljödelen tungt — massor, avfall och skydd av mark och vatten — tillsammans med egenkontroller och riskbedömning för arbeten med särskild risk som schakt. Se mark och anläggning.
Vid nybyggnad
Utöver KMA tillkommer ofta krav enligt PBL och BBR, samt klimatdeklaration och energiberäkning i projekteringsskedet.
Checklista: före byggstart
Det här är dokumenten som ska finnas innan första spadtaget — flera av dem är förutsättningar för att nästa steg ska få tas. Kolumnen längst till höger är den som brukar glömmas: någon måste äga varje handling, annars blir den ingens.
| Dokument | När | Vem äger det |
|---|---|---|
| KMA-plan | Vid anbud eller projektstart | KMA-ansvarig hos entreprenören |
| Kvalitetsplan | Projektstart | Platschef, med KMA-ansvarig |
| Miljöplan | Projektstart | Miljöansvarig i projektet |
| Arbetsmiljöplan | Innan etableringen på arbetsplatsen påbörjas | BAS-P upprättar, BAS-U tar över |
| Riskbedömning | Före arbeten med särskild risk | BAS-P med utförande entreprenör |
| Förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket | Vid arbete över 30 arbetsdagar med fler än 20 sysselsatta samtidigt, eller över 500 persondagar (AFS 2023:3 2 kap. 25–26 §§) | Byggherren; kopian anslås synligt på arbetsplatsen |
| Kontrollplan | Inför tekniskt samråd | Byggherren, med kontrollansvarig |
| Projekteringsplan | Vid totalentreprenad, före projekteringsstart (ABT 06 kap. 2 § 9) | Entreprenörens projekteringsledare |
| APD-plan | Före etablering, revideras när arbetsplatsen ändras | Platschef |
| Gränsdragningslista | Vid kontraktsskrivning | Projektledare, tillsammans med beställaren |
| Tidplan och kontaktlista | Projektstart | Projektledare |
Checklista: under byggtiden
Löpande dokumentation är den del som oftast halkar efter — och den som är omöjlig att rekonstruera i efterhand. Ett moment som byggts över kan inte kontrolleras igen.
| Dokument | När | Vem äger det |
|---|---|---|
| Egenkontroll | Löpande, innan momentet byggs över eller döljs | Utförande yrkesarbetare, samlas av platschef |
| Arbetsberedning | Före kritiska eller riskfyllda moment | Arbetsledare |
| Säkerhetsintroduktion | Innan någon börjar arbeta på arbetsplatsen (AFS 2023:3 4 kap. 15–16 §§) | BAS-U |
| Skyddsrondsprotokoll | Återkommande under byggtiden | BAS-U, med skyddsombud |
| Tillstånd för heta arbeten | Före varje hett arbete, med efterbevakning minst en timme | Tillståndsansvarig, som inte själv utför arbetet |
| Avvikelserapport | När fel eller avvikelse upptäcks | Den som upptäcker; utreds av KMA-ansvarig |
| ÄTA-hantering | Vid varje ändring och tilläggsarbete, före utförande | Projektledare (AB 04 kap. 2 § 6 och § 8) |
| Kemikalieförteckning | Uppdateras när en ny produkt tas in på arbetsplatsen | Miljöansvarig (REACH, CLP, AFS 2023:10) |
| Avfallshanteringsplan | Före rivning och byggstart, följs upp löpande | Miljöansvarig (SFS 2020:614) |
| Miljörondsprotokoll | Återkommande — vanligt krav i offentlig upphandling | Miljöansvarig |
| Projektdagbok och mötesprotokoll | Dagligen respektive vid varje möte | Platschef och mötesordförande |
Checklista: provning, överlämning och slutdokumentation
Slutskedet har en egen logik: ordningen mellan handlingarna spelar roll. Injustering före samordnad provning, provning före besiktning, och drift- och underhållsinstruktionerna klara före slutbeskedet.
| Dokument | När | Vem äger det |
|---|---|---|
| Mätprotokoll per disciplin | I takt med att delsystemen färdigställs — el, tryck och täthet, kanaltäthet, brandspjäll, nödbelysning, ljud, fukt | Respektive fackentreprenör |
| Injusteringsrapport | När systemet är komplett, före samordnad provning (SS-EN 16211:2024 för luft) | Injusterande entreprenör |
| Idrifttagningsprotokoll | Innan anläggningen tas i drift | Installerande entreprenör |
| Samordnad provning | När delsystemen är egenkontrollerade och injusterade | Samordningsansvarig entreprenör |
| Besiktningsprotokoll | Vid för- och slutbesiktning | Besiktningsmannen (AB 04 kap. 7 / ABT 06 kap. 7) |
| Systembeskrivning | Inför överlämning | Styr- eller installationsentreprenören |
| Drift- och underhållsinstruktion | Klar före slutbesked | Respektive fackentreprenör |
| Komponentlista, märklista, larmlista, plintlista, I/O-disposition | Uppdateras till relationsläge vid överlämning | El- och styrentreprenören |
| Relationsunderlag och relationsförteckning | Vid överlämning | Projektör och entreprenör gemensamt |
| DoP/CE-register | Samlas löpande vid inköp, redovisas vid överlämning | Inköpsansvarig eller platschef |
| Köldmediedeklaration och F-gasregister | Vid idrifttagning, därefter enligt kontrollintervall | Certifierat kylföretag |
| Slutdokumentation | Vid överlämning | Entreprenören, mot beställarens leveranskrav |
Företagets dokument — det som inte hör till ett enskilt projekt
Beställare som ställer krav på ledningssystem frågar sällan bara efter projektpärmen. De vill se att företaget har en struktur bakom: KMA-policy, KMA-handbok och uppförandekod, kompetensregister med kompetenskrav per roll, befattningsbeskrivningar, en dokumenterad fördelning av arbetsmiljöuppgifter, internrevision och ledningens genomgång. Elinstallationsföretag har dessutom ett eget lagkrav — egenkontrollprogrammet enligt elsäkerhetslagen (2016:732) 24–25 §§ och ELSÄK-FS 2017:3 3 kap. De här handlingarna skrivs en gång och underhålls, i stället för att skrivas om per projekt, och de går att återanvända i varje anbud.
Vanliga luckor när pärmen granskas
- Egenkontroll utan krav att kontrollera mot — en avbockad ruta säger inget om vilken nivå som uppnåtts. Varje punkt behöver en referens: en föreskrift, en handling eller en tillverkaranvisning.
- Arbetsmiljöplanen skrevs vid start och rördes aldrig igen — den ska hållas aktuell under byggtiden, och BAS-U:s anpassningar ska framgå med datum, orsak och ansvarig.
- Drift- och underhållsinstruktionen är en hög produktblad — utan systembeskrivning, komponentlista och driftkort vet förvaltaren fortfarande inte hur anläggningen ska köras.
- Samordnad provning körs på ojusterad anläggning — utan injusteringsrapport blir provningen en funktionsdemonstration, inte ett bevis på att flöden och börvärden stämmer.
- Handlingar utan dokumenthuvud — saknas dokument-id, version, status, datum och uppgift om vem som upprättat, granskat och godkänt går det inte att avgöra vilken revision som gäller.
- Tredjepartsintyg blandas ihop med egen dokumentation — OVK-intyg, hissbesiktning och anläggarintyg samlas in från behöriga utfärdare och kan aldrig skrivas av entreprenören själv.
Vanliga frågor
Måste alla projekt ha alla dokument?
Nej. Omfattningen anpassas efter projektets storlek, typ och risker — och efter vad beställaren kräver i förfrågningsunderlaget.
Vem avgör vilka dokument som krävs?
Beställarens krav, kontrollplanen enligt PBL och gällande regelverk tillsammans. En KMA-ansvarig håller ihop det i projektet.
Läs mer
- KMA-dokumentation för byggföretag — samla underlaget från hela projektet
Låt AI:n skriva hela KMA-pärmen
DokumentAgenten skriver dokumenten från teamets underlag och visar i en kompletteringsmatris exakt vad som saknas — granskningsklart och enhetligt, med er logotyp.
Kom igång →Se priser →