Resurser · Energi
Energiberäkning enligt BBR
Vad en energiberäkning ska innehålla, när den krävs och hur primärenergitalet räknas fram — timvis enligt SS-EN ISO 52016-1.
Vad är en energiberäkning?
En energiberäkning visar hur mycket köpt energi en byggnad förväntas använda, och om den klarar energikraven i Boverkets byggregler. Den görs i projekteringsskedet, innan byggnaden finns, och bygger på byggnadens geometri, klimatskärm, installationer och antaganden om hur den ska brukas.
Resultatet uttrycks som byggnadens primärenergital (EPpet) i kWh/m² och år, som jämförs mot kravnivån för byggnadskategorin.
När krävs en energiberäkning?
- Bygglov och startbesked — byggnadsnämnden begär normalt en beräkning som visar att projektet klarar energikraven.
- Ändring av byggnad — vid ombyggnad som påverkar klimatskärm eller installationer.
- Underlag för verifiering — beräkningen är jämförelsepunkten när den färdiga byggnadens energianvändning följs upp.
Vad beräkningen innehåller
- Objekt och förutsättningar — fastighetsbeteckning, byggnadskategori, byggår, Atemp, ort, ventilationstyp och uppvärmningssätt.
- Indata och antaganden — brukarindata enligt Sveby och BEN (BFS 2016:12): innetemperatur, tappvarmvatten, hushålls- och verksamhetsel, internvärme och vädring. Varje värde märks som uppmätt eller schablon.
- Energiberäkningen — specifik energianvändning, graddagskorrigering med redovisad metod och primärenergital enligt BBR 31 (BFS 2024:14) med viktningsfaktorer per energibärare.
- Jämförelse mot BBR-kravet — uppfylls kravet för byggnadskategorin, och vilken energiklass A–G byggnaden hamnar i enligt Boverkets skala.
- Slutsats — och vid underskridande: vilka åtgärder som krävs för att nå kravet.
Så räknar EnergiAgenten
Beräkningen är timvis och följer SS-EN ISO 52016-1:2017 — byggnaden modelleras som ett RC-nätverk där varje konstruktionsdel får egna noder, och energibalansen löses timme för timme över året. Regleringen sker på operativ temperatur, alltså det luft- och strålningsvägda värde en människa faktiskt upplever.
Klimatdata är SMHI:s normalår 1991–2020 för närmaste referensort. Det finns inget syntetiskt väder och inga tysta standardvärden: saknas en obligatorisk klimatparameter avbryts beräkningen och rapporten skriver ut exakt vad som fattas.
Samma princip gäller hela vägen — en siffra som inte går att härleda ur underlaget redovisas som saknad i stället för att fyllas i med en gissning.
Vilka uppgifter behöver du lämna?
- Atemp och byggnadskategori (bostad eller lokal)
- Ort, för val av klimatserie
- Ventilationstyp och uppvärmningssätt
- U-värden för klimatskärmen, köldbryggor och lufttäthet — ger högre precision
- Eventuell befintlig energistatistik, om byggnaden redan är i drift
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mot en energideklaration?
Energiberäkningen görs i projekteringen och visar hur byggnaden förväntas prestera mot BBR:s krav. Energideklarationen görs på en färdig byggnad i drift och redovisar uppmätt energianvändning.
Vilka uppgifter måste jag lämna?
Atemp, byggnadskategori, ort, ventilationstyp och uppvärmningssätt är minimum. U-värden, köldbryggor och lufttäthet förbättrar precisionen. Saknas en uppgift skrivs det ut i rapporten — den gissas aldrig.
Kan beräkningen användas som verifiering efter byggnation?
Beräkningen är projekteringsunderlag. Verifieringen mot BBR görs normalt genom mätning under de första två åren, och beräkningen är då jämförelsepunkten.
Läs mer
- Energikartläggning enligt SS-EN 16247-1 — för byggnader som redan är i drift
- Klimatdeklaration — kraven enligt lag 2021:787 vid nybyggnad
- Energideklaration vs energikartläggning — vilken gäller när
Energiberäkning utan kalkylbladshelger
EnergiAgenten räknar timvis enligt ISO 52016-1 och skriver rapporten mot BBR-kravet — du granskar och godkänner innan den lämnas över.
Kom igång →Se priser →