Komplett dokumentation.
Granskningsklar, varje gång.
En konversation. Ett färdigt dokument.
Allt ingår
En komplett dokumentationsmotor
Varje dokument. Varje projekt. Inga tillägg.
Hela KMA-dokumentationen
Samordnad provning, egenkontroll, kvalitetsplan, miljöplan, arbetsmiljöplan, BAS-P, BAS-U, DoU-instruktioner och mer. Allt enligt branschstandard.
Intelligent projekthantering
Automatisk klassificering, kompletteringsmatris och UE-spårning. Se exakt vad som saknas inför besiktning.
Professionell leverans
Er logotyp på alla dokument. Revisionshantering med ett meddelande — skriv vad som ska ändras, så uppdateras dokumentet direkt.
Relationshandlingar & DoU
Komplett slutdokumentation för överlämning. Drift- och underhållsinstruktioner anpassade efter projektets system. Driftkorten ritar du i Ritverktyget — listorna följer med.
Vad agenten faktiskt skriver
Dokumentfamiljerna agenten arbetar i
Agenten arbetar i familjer av dokument som hänger ihop, inte i lösa mallar. När du skapar projektet väljer du discipliner, avtalsform, er roll och beställartyp — Dokument-fliken byggs upp därefter. Saknas något trycker du Lägg till dokument.
| Familj | Vad den svarar på | Dokument som hör hit |
|---|---|---|
| Projektadministration | Vem gör vad, när — och vad har ändrats? | Kontaktlista, gränsdragningslista, tidplan, mötesprotokoll, projektdagbok, ÄTA-hantering |
| Kvalitet | Är det som byggts kontrollerat och provat? | KMA-plan, kvalitetsplan, kontrollplan, egenkontroll, samordnad provning, idrifttagning, besiktning, avvikelserapport |
| Miljö | Hur hanteras avfall, kemikalier och köldmedier? | Miljöplan, kemikalieförteckning, avfallshanteringsplan, köldmediedeklaration |
| Arbetsmiljö | Vilka risker finns och vem samordnar dem? | Arbetsmiljöplan, riskbedömning, BAS-P- och BAS-U-dokumentation, skyddsrondsprotokoll, brandskydd under byggtid |
| Drift & förvaltning | Vad ska förvaltaren leva med efteråt? | Drift- och underhållsinstruktion, systembeskrivning, komponentlista, larmlista, plintlista, underhållsschema, märklista, slutdokumentation |
| Företagets styrande dokument | Vad gäller i hela företaget, oavsett projekt? | KMA-policy, KMA-handbok, kompetensregister, kompetenskrav, fördelning av arbetsmiljöuppgifter, egenkontrollprogram el |
Mät- och kontrollblanketter — kanaltäthet, tryck och täthet, tappvattentemperatur, injustering, brandspjäll, ljud — väljs till per entreprenad i stället för att ligga i varje projekt och göra dokumentlistan svårgranskad.
Så blir ett underlag ett dokument
- Underlag-fliken. Checklistan ”Underlag projektet behöver” anpassas efter projekttyp och discipliner, och varje punkt förklarar varför agenten behöver just det underlaget.
- Du skickar in. Ladda upp eller maila in. Varje fil klassificeras — förfrågningsunderlag, driftbild, typskylt, ritning, datablad, protokoll, avtal, tidplan, platsfoto — och sorteras dit den hör. Checklistan bockas av automatiskt.
- Dokument-fliken. Bocka i det du vill ha och tryck Generera. Agenten skriver ur projektets underlag, inte ur en generisk mall.
- Du granskar och godkänner. Redigera i appen och signera i underskriftsblocket — dokumentet låses och nedladdningen märks som signerad. Ska något ändras skriver du vad, så räknas versionen upp.
Progressiv ifyllning
Inget underlag är obligatoriskt för att komma igång. Skicka in i valfri ordning, i flera omgångar, från flera i teamet. Agenten fyller i det den kan och rapporterar vad som saknas. Kompletteringsmatrisen visar progressen per dokumentkategori och per underentreprenör — luckorna syns månader före besiktningen.
Källprincipen: hellre en synlig lucka än en gissning
En uppgift som inte går att belägga ur projektets underlag skrivs inte — fältet markeras [EJ IFYLLT] i stället. Mängder, artikelnummer, krav och namn lämnas öppna när källan saknas. En tom cell är bättre än ett påhitt ingen upptäcker förrän vid besiktningen.
Ovanpå det körs en maskinell spårbarhetskontroll: varje betydande siffra ska kunna härledas till projektets data, till hämtat källmaterial eller till en referens på samma rad. Siffror som inte går att härleda flaggas internt. Normreferenser hämtas ur ett register över verifierade normer — hellre ingen referens än en påhittad.
Sedan avgör du. Dokumenthuvudet bär upprättad av, granskad av och godkänd av — din granskning och din signatur visar vem som upprättat, granskat och godkänt handlingen.
Disciplinen avgör vilka kontrollmoment som följer med
Egenkontroller, kontrollplaner och provningsprotokoll byggs av kontrollmoduler som utlöses av projektets discipliner, komponenttyper och arbetsmoment. En elentreprenad får aldrig ventilationens punkter.
| Disciplin | Kontrollmoment som kommer med | Normankare |
|---|---|---|
| El | Jordning och potentialutjämning, överströmsskydd mot dimensioneringshandling, kapslingsklass, jordfelsbrytarens utlösningstid, märkning och gruppförteckning, kontroll före ibruktagande | SS 436 40 00 utg 4:2023, ELSÄK-FS 2017:3 3 kap., ELSÄK-FS 2022:1 och 2022:2 |
| Ventilation | Rent kanalsystem före idrifttagning, kanaltäthet, aggregat- och SFP-data, injustering av luftflöden per don och rum, funktionskontroll av brand- och brandgasspjäll | SS-EN 16211:2024, BBR:s SFP-krav, SS-EN 15650 |
| Rör | Tryck- och täthetskontroll av tappvatten och värme, varmvatten- och VVC-temperatur som legionellaskydd, injustering av värmeflöden, märkning av rör och ventiler | BBR, SS 741 |
| Kyla | Täthetskontroll av köldmediekretsen, läckagekontroll av certifierad personal, köldmedieval mot GWP-krav | EU 2024/573, SFS 2016:1128 |
| Styr | I/O-disposition, givarkalibrering, funktionsprov och idrifttagning, programdokumentation för DUC, givare och ställdon | Projektets funktions- och styrbeskrivning |
Mätvärden hamnar aldrig som lös text i egenkontrollen: kontrollpunkter som kräver mätning länkas till rätt mätprotokoll.
Avtalsform, roll och beställartyp formar listan. Byggherren utser alltid BAS-P och BAS-U och behåller sitt arbetsmiljöansvar oavsett avtalsform — mönstren nedan är de vanliga, inte en regel
- ABT 06. BAS-P och BAS-U, drift- och underhållsinstruktion samt relationsförteckning ligger i grundpaketet — projekteringsansvaret är ert.
- AB 04. BAS-U hos entreprenören, plus mötesprotokoll för byggmötena.
- AB-U 07 och ABT-U 07. Ni får leveranspaketet mot huvudentreprenören, inte hela pärmen: gränsdragningslista och samordnad provning ligger kvar hos samordnaren.
- Offentlig beställare. Miljöplan och arbetsmiljöplan läggs till — de krävs regelmässigt i de administrativa föreskrifterna.
I AB- och ABT-projekt följer dessutom kvalitetsplan, ÄTA-hantering, projektdagbok, tidplan, avvikelserapport och slutdokumentation med. Du bockar bort det som inte gäller ert uppdrag — och besiktningsmannens protokoll får en egen plats i pärmen när det kommer.
Fallgroparna vi ser om och om igen
- Underentreprenörens leverans är odefinierad. ”Skicka era egenkontroller” räcker inte. Kravlistan per disciplin gör den konkret: en styr-UE lämnar egenkontroll, funktionsprov, systembeskrivning, komponentlista, I/O-disposition och driftinstruktion; en el-UE lämnar egenkontroll, mätprotokoll och komponentlista.
- Samma uppgift står olika på tre ställen. Systembeteckningar, entreprenörsnamn och revisionsdatum driver isär när dokument skrivs var för sig. Dokumenthuvudet — dokument-id, version, status, datum, teknikområde, byggnads-id — fylls därför ur projektet.
- Gamla mallar bär utfasade författningsreferenser. AFS 1999:3 och AFS 2001:1 är ersatta i 2023 års regelstruktur — projekterings- och BAS-delarna av AFS 1999:3 finns numera i AFS 2023:3, och F-gasförordningen 517/2014 av EU 2024/573. Utfasade markörer flaggas när de dyker upp.
- Slutleveransen blir en filhög. Slutdokumentationen håller i stället ihop leveranschecklistan, dokumentationskraven per entreprenad och statusen för myndighetsdokumenten — OVK-intyg, slutbesked, energideklaration, anläggarintyg.